Trevliga kollegor och bra arbetsmiljö är viktigast när Sveriges studenter och akademiker i början av karriären väljer arbetsgivare. Det visar årets Young Professional Attraction Index, YPAI. Men undersökningen visar också att män förväntar sig högre lön än kvinnor för samma arbete.
I årets undersökning framgår att hela 64 procent av de tillfrågade anser att trevliga kollegor och bra arbetsmiljö är den enskilt viktigaste faktorn när de värdesätter en arbetsgivare.
– Det handlar om mjuka värden såsom stämningen bland kollegor och chefer, god kommunikation och goda samarbeten inom organisationen. Under oroliga tider, som vårens pandemi och ekonomiska osäkerhet, blir det enligt målgruppen ännu viktigare med goda relationer och goda interna samarbeten för att tillsammans kunna ta sig igenom krisen, säger Julia Granström, ansvarig för undersökningen på Academic Work.
Liksom de senaste årens undersökningar är "en bra lön" något som Sveriges studenter och akademiker i början av karriären prioriterar. En bra lön är också en rättvis lön, menar målgruppen. Den är marknadsmässig och ligger i linje med lönen hos de kollegor som utför samma arbetsuppgifter, har samma utbildningsbakgrund och presterar på samma nivå. För dem är en transparent och tydlig lönepolitik en förutsättning för att de ska känna sig nöjda med sin lön. Undersökningen visar dock på en diskrepans mellan kravet på rättvisa löner och vad man själv förväntar sig för lön.
– Vi har genom djupintervjuer fått svar på vilken lön som målgruppen faktiskt förväntar sig. Resultatet visar att young professionals inom kompetensområdena IT och teknik förväntar sig högre lön än de inom exempelvis ekonomi. Det kan tänkas bero på att kompetensbristen, och därmed efterfrågan, är högre inom dessa områden, säger Julia Granström.
Det framkommer också att män förväntar sig mer betalt än kvinnor, i snitt åtta procent högre lön, för samma arbete. En slutsats är att jämställda löner aldrig kommer att uppnås så länge man litar till att individuella lönesamtal ska ta oss dit.
– Att löneförväntan skiljer sig mellan könen gör att det måste läggas ett större ansvar på arbetsgivare om vi ska uppnå jämställda löner i Sverige. Detta är ett ansvar som Sveriges arbetsgivare måste ta för att lyckas attrahera framtidens medarbetare, säger Julia Granström.
"I genomsnitt förväntar sig män åtta procent högre lön än kvinnor för samma arbete, vilket riskerar återspeglas i lönekuvertet. Det här är ett arbetsgivaransvar att ta på allvar. Arbetsmarknaden behöver vidta fler åtgärder för att uppnå jämställda löner. Både för att bli en attraktiv arbetsgivare men också för jämställdheten i Sverige generellt."
Undersökningen, som presenteras i rapporten YPAI 2020, förklarar också hur arbetsgivare kan bli bättre på att ta ansvar – bland annat genom att syna sin egen lönekultur.
– Det första steget är att se över sin lönestatistik. Hur ser det ser ut egentligen, är det verkligen så jämställt som vi tror? Det andra steget är att ta ansvar för löneskillnaden. Som undersökningen visar kommer vi fortsatt att se löneskillnader mellan män och kvinnor om löner sätts utifrån traditionella lönesamtal där den anställde får argumentera för sin lön. Det tredje steget är att arbeta med hårda värden vid lönesättning. Sätt upp tydliga riktlinjer för hur dessa värden, som exempelvis utbildning och arbetslivserfarenhet, ska påverka lönen, säger Markus Åberg, strategisk rådgivare på Academic Work.
Academic Work har, tillsammans med Kantar Sifo, skapat ett modernt mått på arbetsgivares attraktivitet bland studenter och akademiker i början av karriären – Young Professional Attraction Index (YPAI). Drygt 6000 personer deltog i den svenska delen av studien 2020. Med hjälp av YPAI vill Academic Work inspirera landets arbetsgivare att stärka sitt arbetsgivarvarumärke. Undersökningen, som genomförs av Kantar Sifo i Academic Works databas, inkluderar frågor om vad som är viktigt när man väljer arbetsgivare, hur utvalda arbetsgivare uppfattas och hur väl man känner till svenska arbetsgivare. Undersökningen ger också 100 arbetsgivare ett attraktivitetsindex. Metoden är hämtad från globalt validerade studier kring varumärkens anseende. Svarsalternativen har målgruppen själv definierat i Academic Works egen förstudie, något som är ovanligt i liknande studier och ger en möjlighet att snabbt se trendförändringar hos målgruppen.
